Nu är jag här.

Back in Molkom.. stannar till söndag.
Det blir nog alldeles lagom för om jag stannar längre vet man aldrig vad som händer med mitt arma psyke.
Sov hos syrran inatt. Jönköping-Huskvarna-Kaxholmen-Louise.
Så HIMLA mysigt bor hon. Långt uppe på en kulle med utsikt över en äppelodling (bara tomma stammar nu, så inte jätteintressant precis.. men tänk till våren och sommaren). En lägenhet byggd ovanpå ett garage med en lång stentrappa upp till "verandabalkongen" och när man kommer in blir man alldeles rosa och fluffig (som Rebecca skulle sagt) för att det är så otroligt fint. Som på film! Det ni, Molkomianer.

Idag fortsatte jag min färd mot Värmlands centrum *host*.
Det är konstigt vad mycket som dyker upp längs vägen när man är ute på roadtrip.
Rastplatser med fyndiga (väldigt misslyckat fyndiga) namn som Rattugglan  och Stop 1.
Orter som man verkligen funderar på hur de tänkte när de döpte dem (döper man orter?) t.ex. Horsås, Vimsboda och Liksås.. väldigt många såser är det, när jag tänker efter.
Sen finns det transportföretagen på vars lastbilar det står "Fluckinger transport" över hela släpet och man kollar på nummerplåten för att se om den möjlitvis är baltisk.

Väl framme blev det många kramar och "nämen heeeej". En del mer entusiastiska än andra, haha.
Det roligaste var ändå Isak. Jag knackar på hans dörr och han öppnar.
Jag:    Hej.
Isak:  Nej.  *stänger dörren*

Inte för att skoja utan för att han drabbades av vad jag brukar kalla "Chock197".
Roligt!

 From Molkom with love.

AY CARAMBA!

Jag har varigt dålig!
Inte skrivit på nästan en månad nu ju.. aj aj aj.
Såååå, en superb uppdatering om mitt fabulösa liv är alldeles på sin plats, eller hur?

Jag är förkyld. Snörvel.
Började mitt nya jobb som förskollärare i tisdags förra veckan.. det gick bra ända tills jag blev sjuk.
Har bara varit på jobbet en dag denna veckan och saknar barnen hur mycket som helst!
Är fortfarande snörvlig och nysig och hostig, men på måndag blir det nya tag.
Tjohoooooo! :D

Felix har, som vanligt, panik när jag riktar uppmärksamheten mot något annat än honom.
Han klättrar runt på mitt skrivbord med målet att vara så mycket i vägen som bara är möjligt.
Iblad tar han en paus från vara ivägandet och bestämmer sig istället för att fila tänderna... mot min laptop.
Han biter i hörnet tills jag vänligt, men bestämt, (mest vänligt) puttar bort honom. Då tar han tillfället i akt och kelar med min hand så den nästan ramlar av.
Han brukar även bita i min mobil när jag smsar, fast den är lite lättare att flytta bort från honom än laptopen.

Något annat Felix inte samtycker till att jag håller på med är min nya hobby.. smyckestillverkningen. Han petar med tassen bland pärlorna i sortimentslådan, leker med kedjorna, lägger sig på tängerna samt sysslar med diverse andra störningsmoment för att mitt fokus ska läggas på honom istället för smyckena.
När jag ska fota de färdiga resultaten för att lägga upp på hemsidan leker han med snöret som sitter fast på kameran och "råkar" allt som oftast även komma åt min stackars, rivsårsbeprydda hand.

Nu fick jag hicka.
Perfekt.
Nu blir det inget mer bloggande eftersom jag måste så och ställa mig upponer samt dricka ett glas vatten.
ghFrom Horda with love.